Det finns två sorters människor. De som börjar längta efter julen så fort höstmörkret gör sig påmint (läs "vår grundare Martin"), och de som bestämt hävdar att julpyntet ska stanna i sina lådor fram till första advent. Men tänk om de som börjar tidigt faktiskt är något på spåren?

För många är julen betydligt mer än en högtid. Det är doften av gran, apelsiner med nejlikor, varma ljus och minnen från en tid då december kändes nästan magisk. Små detaljer som kan väcka en oväntat stark känsla av trygghet, glädje och tillhörighet.

Och det finns faktiskt forskning som hjälper oss att förstå varför. Psykologiska studier visar att nostalgi kan påverka vårt välbefinnande positivt och att välbekanta dofter har en särskild förmåga att väcka känslomässiga minnen. Så kanske handlar viljan att börja julen tidigt inte bara om otålighet, utan om en längtan efter något som får oss att må bra.

Därför kan julens nostalgi göra oss lyckligare

Det är något särskilt med julen som får oss att blicka bakåt. Kanske är det minnet av att klä granen tillsammans med familjen, förväntningarna inför julafton eller känslan av att vakna upp till ett hem fyllt av juldekorationer. Det vi upplever är nostalgi, och enligt psykologisk forskning kan den känslan göra betydligt mer än att bara påminna oss om det förflutna.

Forskning om nostalgi visar att positiva minnen kan stärka vår känsla av social samhörighet, mening och kontinuitet i livet. När vi återupplever betydelsefulla stunder från förr kan det hjälpa oss att känna en starkare koppling till både oss själva och människorna omkring oss. Nostalgi kan med andra ord fungera som en psykologisk resurs, särskilt under perioder då vi längtar efter trygghet och gemenskap.

Det är här julpyntandet blir intressant. När vi plockar fram gamla juldekorationer, tänder adventsljusstaken eller återvänder till välbekanta traditioner skapar vi tillfällen att återuppleva just sådana minnen. Det betyder inte att forskningen har bevisat att den som julpyntar i november är lyckligare än den som väntar till december. Däremot ger den en förklaring till varför julens välbekanta inslag kan väcka så starka positiva känslor – och varför vissa av oss gärna vill uppleva dem lite längre.

Att skapa julstämning kan vara ett sätt att skapa trygghet

När dagarna blir kortare och mörkret faller allt tidigare söker vi oss gärna till det som känns varmt, välbekant och ombonat. För vissa innebär det att tända fler ljus, för andra att plocka fram juldekorationerna redan i november. Men bakom viljan att skapa julstämning kan det finnas något mer än en längtan efter själva högtiden.

Inom psykologin vet man att återkommande ritualer och traditioner kan bidra till en känsla av struktur, förutsägbarhet och samhörighet. Att göra samma saker år efter år, som att dekorera hemmet, lyssna på välbekant julmusik eller tända ljus under mörka kvällar, kan skapa en känsla av kontinuitet även när mycket annat i livet förändras.

För den som förknippar julen med positiva upplevelser kan därför julpyntandet bli ett sätt att återskapa en miljö som känns trygg och hemtam. Och genom att börja lite tidigare får man helt enkelt fler tillfällen att njuta av den. Det är ingen garanti för mindre stress eller bättre psykisk hälsa, men det kan vara en förklaring till varför en tidig julstart känns så rätt för vissa människor.

Varför doften av jul kan ta oss tillbaka till barndomen

Det räcker ibland med en enda doft för att ett minne ska komma tillbaka. Doften av en nyhuggen gran, apelsiner dekorerade med nejlikor eller kryddorna från julbaket kan på ett ögonblick väcka känslor från en jul för många år sedan. Ofta innan vi ens hunnit förstå vad det är vi känner igen.

Förklaringen finns i hur vårt luktsinne samspelar med hjärnan. Doftinformation bearbetas i områden som har nära kopplingar till bland annat amygdala och hippocampus, vilka är viktiga för känslor och minnen. Forskning visar att dofter kan väcka självbiografiska minnen som upplevs som särskilt levande och känslomässigt starka. Fenomenet brukar kallas Proust-effekten, efter författaren Marcel Prousts berömda skildring av hur en smakupplevelse väckte minnen från barndomen.

Det är också därför julens dofter kan betyda så mycket. För den som vuxit upp med en riktig julgran kan doften av tall och gran väcka minnen av förväntan och gemenskap. För någon annan är det kombinationen av apelsin och nejlika som förknippas med julens förberedelser. Dofter som dessa har inspirerat oss till Forest Pine och Spiced Orange, två dofter som fångar olika sidor av julen och låter välbekanta traditioner ta plats i hemmet.

Men doftminnen är personliga. Samma doft som väcker glädje hos en människa kan framkalla helt andra känslor hos någon annan. Det är inte doften i sig som bär på ett lyckligt minne, utan våra egna upplevelser och associationer som ger den betydelse.

Kanske är det inte för tidigt – kanske är det precis vad du behöver

Så när är det egentligen för tidigt att börja julpynta? Kanske finns det inget självklart svar. För någon börjar julen först när adventsljusstaken står i fönstret, medan någon annan hittar samma glädje i att tända ett juldoftande ljus redan under höstens första mörka kvällar.

Forskningen ger oss ingen anledning att tro att novemberpynt automatiskt gör oss lyckligare. Däremot hjälper den oss att förstå varför julens traditioner, minnen och dofter kan betyda så mycket för vårt välbefinnande. Det handlar om känslorna vi förknippar med dem, människorna de påminner oss om och tryggheten i det som känns bekant.

Så om du längtar efter att plocka fram julen lite tidigare i år, varför inte? Julstämning behöver trots allt inte följa kalendern. 

Källor:

1. Sedikides m.fl. (2016) – Nostalgia fosters self-continuity
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26751632/

2. Sedikides & Wildschut (2018) – Finding Meaning in Nostalgia
https://doi.org/10.1037/gpr0000109

3. Bobei, Cîrneci & Podina (2026) – Is the Proust phenomenon fact or fiction?
https://doi.org/10.3758/s13423-026-03025-z

4. Herz & Schooler (2002) – A naturalistic study of autobiographical memories
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11868193/